9.1 Glossarium

Definitioner av termer och akronymer använda genom boken. Varje post namnger ämnet där termen introduceras på djupet.

Aktivitetsmätetal. Ett antal av ingenjörsrörelse (commits, pull requests, rader kod) som mäter volym, inte värde. Se ämne 3.4.

Andel komplett och korrekt (%K/K). Procentandelen enheter ett nedströms team kan behandla utan att behöva omarbete, från klassisk Lean-värdeflödeskartläggning. Se ämne 2.8.

Bussfaktor. Antalet personer som skulle behöva bli otillgängliga innan ett system eller en kunskapsbit blir ohanterbar. En bussfaktor på ett är en allvarlig risk. Se ämne 3.5.

CVSS (Common Vulnerability Scoring System). En standardiserad skala för att poängsätta allvarlighetsgraden av en säkerhetssårbarhet. Se ämne 6.4.

Cykeltid. Den interna nedbrytningen av ledtid i stadier: kodning, granskning, testning, och driftsättning. Se ämne 2.6.

Cyklomatisk komplexitet. Ett antal av de oberoende vägarna genom en kodbits kontrollflöde, introducerad av Thomas J. McCabe 1976. Se ämne 4.1.

DevEx (utvecklarupplevelse). Den bredare, besläktade inramningen till SPACE, organiserad runt återkopplingsslingor, kognitiv belastning, och flödestillstånd. Se ämne 3.7.

DORA-mätetal. Fyra mätetal från DevOps Research and Assessment-programmet: driftsättningsfrekvens, ledtid för ändringar, ändringsfelfrekvens, och misslyckad-driftsättning-återställningstid. Se ämne 2.10.

Driftsättningsfrekvens. Hur ofta ett team framgångsrikt levererar till produktion. Ett av de fyra DORA-mätetalen. Se ämne 2.10.

Enhetsekonomi. Kostnad uttryckt per meningsfull enhet av levererat värde (per kund, per transaktion), snarare än som en opak total. Se ämne 5.4.

Felbudget. Den tillåtna bristen mellan ett tjänstnivåmål och 100 % tillförlitlighet, behandlad som en spenderbar resurs. Se ämne 6.1.

FinOps. Disciplinen att föra finansiell ansvarsskyldighet till varierande molninfrastrukturutgift. Se ämne 5.4.

Flow Framework. En ledningsmodell, skapad av Mik Kersten, som behandlar mjukvaruleverans som ett värdeflöde och mäter det med fyra flödesobjekttyper och fem flödesmätetal. Se ämne 2.1.

Flödesbelastning. Det totala antalet flödesobjekt för närvarande aktiva eller väntande i ett värdeflöde, Flow Frameworks namn för pågående arbete. Se ämne 2.4.

Flödeseffektivitet. Förhållandet mellan aktiv arbetstid och total förfluten tid för en arbetsbit som rör sig genom en leveranspipeline. Se ämne 2.5.

Flödesfördelning. Proportionen av slutförda flödesobjekt som hör till varje flödesobjekttyp under en given period. Se ämne 2.3.

Flödeshastighet. Antalet flödesobjekt slutförda över en given period, Flow Frameworks mått på genomströmning. Se ämne 2.3.

Flödesobjekt. Flow Frameworks enhet av arbete: en funktion, defekt, risk, eller skuldpost, klassificerad vid intag. Se ämne 2.2.

Flödestid. Den totala förflutna tiden från ett flödesobjekts ingång i värdeflödet till dess leverans, spännande hela värdeflödet snarare än bara ingenjörskonst. Se ämne 2.4.

Goodharts lag. Principen att när ett mått blir ett mål slutar det vara ett gott mått. Den här bokens centrala, styrande idé. Se ämne 1.2.

Hotspot. En fil eller modul som är både frekvent ändrad (hög churn) och högt komplex, identifierad genom hotspot-analys. Se ämne 4.3.

Könteori. Den matematiska studien av väntelinjer, tillämpad på leveranspipelines för att förklara hur pågående arbete, ankomsttakt, och utnyttjande driver väntetid. Se ämne 2.7.

Ledtid för ändringar. Tiden från en kodändrings första commit till dess framgångsrika driftsättning i produktion. Ett av de fyra DORA-mätetalen. Se ämne 2.10.

Littles lag. Beviset att det genomsnittliga antalet objekt i en stabil kö är lika med den genomsnittliga ankomsttakten multiplicerad med den genomsnittliga tiden ett objekt spenderar i systemet. Tillämpad på leverans, pågående arbete är lika med ankomsttakt gånger cykeltid. Se ämne 2.7.

Läckt defekt. En defekt som når produktion och påverkar en verklig användare, som distinkt från en fångad i granskning eller testning. Se ämne 5.1.

Mutationstestning. En teknik som medvetet introducerar små, artificiella fel i kod för att kontrollera om en testsvit faktiskt fångar dem, som ett komplement till täckning. Se ämne 4.2.

Mätetalsträd. En struktur som kopplar ett toppnivå-utfallsmätetal ner genom dess drivare till de operativa mätetalen enskilda team äger. Se ämne 1.3.

MTTA (genomsnittlig tid till bekräftelse). Tiden från en incidents notifiering till någon tar ägarskap för att svara. Se ämne 6.2.

MTTD (genomsnittlig tid till upptäckt). Tiden från en incidents faktiska start till någon märker att den inträffade. Se ämne 6.2.

MTTR (genomsnittlig tid till återställning / genomsnittlig tid till lösning). Tiden att fullt återställa tjänst efter ett fel. Använd både för driftsättningsorsakade fel (ämne 2.10) och allmänna incidenter (ämne 6.2).

Nordstjärnemätetal. Det enskilda måttet som bäst fångar kärnvärdet en organisation levererar, sittande i toppen av ett mätetalsträd. Se ämne 1.3.

Processtid (PT). Den faktiska handgripliga tiden spenderad på att arbeta på en enskild enhet, distinkt från tid spenderad väntande, från klassisk Lean-värdeflödeskartläggning. Se ämne 2.8.

Pågående arbete (PÅA). Antalet objekt aktivt arbetade på vid något givet tillfälle över ett team eller system. Se ämne 2.5.

ROI (avkastning på investering). Den finansiella avkastningen av ett initiativ relativt dess kostnad, byggd här från dokumenterat kostnads- och utfallsbevis snarare än antagande. Se ämne 5.5.

Rullande genomströmningsutbyte. Andel-komplett-och-korrekt-siffrorna för varje stadium i ett värdeflöde multiplicerade tillsammans, avslöjande hur omarbete ackumuleras över en flerstadiepipeline. Se ämne 2.8.

Skyddsmätetal. Ett parat motmätetal som inte får försämras medan ett incitamentsbelagt mätetal förbättras, designat för att fånga manipulation. Se ämne 1.2.

SLI (tjänstnivåindikator). En direkt uppmätt signal om en tjänsts hälsa, som latens eller felfrekvens. Se ämne 6.1.

SLO (tjänstnivåmål). Målintervallet för en tjänstnivåindikator. Se ämne 6.1.

SPACE-ramverket. Ett femdimensionellt ramverk för utvecklarproduktivitet: Nöjdhet och välbefinnande, Prestation, Aktivitet, Kommunikation och samarbete, och Effektivitet och flöde. Se ämne 3.1.

SRE (tillförlitlighetsingenjörskonst). Disciplinen, pionjärad på Google, av att tillämpa mjukvaruteknikmetoder på drift och tillförlitlighet. Se ämne 6.1.

Styrdiagram. Ett diagram som visar ett mätetals normala variationsintervall över tid, använt för att skilja en genuin förskjutning från vanligt brus. Se ämne 1.6.

Takttid. Den maximala acceptabla tiden att slutföra en arbetsenhet för att rent matcha kundbehov, från klassisk Lean-värdeflödeskartläggning. Se ämne 2.8.

TCO (total ägandekostnad). Den fulla kostnaden av ett initiativ eller system över dess livstid, inklusive löpande underhåll och infrastruktur, inte bara förhandskostnad. Se ämne 5.5.

Teknisk skuld. Den ackumulerade kostnaden av tidigare genvägar i en kodbas, en metafor för en hanterbar avvägning, inte en skamlig hemlighet. Se ämne 4.5.

Utfallstelemetri. Kontinuerlig, instrumenterad mätning av verkliga utfall snarare än aktivitet eller output. Se ämne 7.4.

Utnyttjande. Proportionen av en resurs tillgängliga kapacitet som är upptagen, beräknad som ankomsttakt dividerad med servicetakt. Väntetid växer kraftigt, inte gradvis, när utnyttjande närmar sig full kapacitet. Se ämne 2.7.

Vanitetsmätetal. Ett mätetal som tillförlitligt stiger, ser imponerande ut, och ändrar inget beslut. Se ämne 1.1.

Värdeflöde. Den ände-till-ände-sekvens av aktiviteter som vänder en idé till värde en kund mottar, Flow Frameworks mätenhet. Se ämne 2.1.

Ändringsfelfrekvens. Procentandelen driftsättningar som orsakar ett produktionsfel som kräver åtgärd. Ett av de fyra DORA-mätetalen. Se ämne 2.10.